Hejhej!
Idag är det Linnea som skriver. Har varit i Stockholm hos familjen Ahlgren i en månad nu. Har tillbringat största delen av mitt sommarlov här eftersom jag har sommarjobbat med Janne. Trivs sååå bra här, även om det också är jobbigt att komma hit eftersom det är så många minnen som kommer fram. Det är såå tomt utan Tim! Fortfarande går man och väntar på att han ska komma tillbaka så man får krama om honom riktigt hårt. Det är verkligen helt omöjligt att förstå att han är borta föralltid! Det kan inte vara så!!! Det FÅR inte vara så!!! Minns när jag och Tim låg hand i hand om höll om varandra och den värsta tanken av alla kom: "Tänk den dagen jag kommer hit och Tim inte är kvar!" Paniken bara strömmade över mig och jag sköt iväg den fruktansvärda tanken så fort som möjligt. Känns så sjukt när man tänker tillbaka på det nu, när man faktiskt sitter här i soffan hemma hos Ahlgrens...utan Tim. Det är så overkligt! Men på något vis rullar dagarna på ändå och jag märker själv hur det har blivit lättare att tex titta på gamla bilder och tänka tillbaka på Tim. Jag är säker på att han finns här runt omkring oss nu med, bara att man inte ser honom lika tydligt.
Hoppas du har det bra min älskade älskade Tim! Saknar dig! <3
 
Hoppas ni alla har haft en bra sommar!
Kram Linnea

Nu har det tjatats om att det skulle vara bra om vi skaffade en nytt barn, ett ersättningsbarn för Tim. För det första: Tim går ALDRIG o ersätta! För det andra: Vi vill inte ha fler barn, det räcker med två för oss. Hoppas att ni förstår o respekterar detta. Nog om detta!

Underbart att solen äntligen har nått Sverige! Älskar värmen trots att jag gått o mumlat att det är svettigt  o klibbigt. Sommarplaner? Näe inte så långt ögat når. Vad har Du/ Ni för planer?

Johan  fyller snart 7 år, tiden går fort. Vi ska ordna ett fint kalas för lillgubben. Måste fixa lokal o så i veckan.
Tid o plats meddelas senare samt önskelista.

Janne jobbar på, han har en praktikant med sig om dagarna. Verkar som om de har kul ihop ;)
Själv går jag på smärtrehab sen några veckor tillbaka. Det tar på krafterna må jag säga- men är säkert effektivt i slutänden.

Vi hade besök från Skåne förra helgen. Linnea o Elin var här tors-sön. De passade på att Zorba i Botkyrkabacken. Nåt jag aldrig skulle våga.
Linnea kommer att sommarjobba på Jannes jobb. Ska bli så kul o ha henne här en längre tid.

Ja det var en liten uppdatering.
Som vanligt gör det så ont i hjärtat o saknaden försvinner aldrig. Har fortfarande svårt att fatta att han är borta. Saknar dig min älskade Tim.
Kram

Johan klättrar


Zorbing. Inne i bollen sitter Nea o Elin fastspända.


Nea vid graven


Tim med smutsig näsa :)  Gullgubben <3



Trevlig helg.

För ett år sen hade jag dig i mina armar, för ett år sen drog jag händerna igenom ditt fina hår.
För ett år sen hörde jag ditt hjärta slå. Din fina mage dina underbart mjuka händer, åh vad jag saknar att få känna, att få hålla dem i mina.  
Älskar dig hjärtat. Nu när du lämnat oss är allt så tomt, så tyst. Jag vet inte vad jag ska ta vägen i min sorg. Saknar dig så oändligt. Jag vill inte..... Tim... snälla lilla gubben...varför, varför du?  När du lämnade oss tog du mitt hjärta med dig. Vill inte vill inte ha det så här. Fan o hans moster, avsaknaden av sitt allra käraste gör sååååååååå ont. Tårarna rinner, näsan snörvlar, hjärtat blöder.

 TIM MIN ÄLSKADE SON, JAG SAKNAR DIG NU, IMORGON, FÖR ALLTID, FÖR EVIGT.






Älskar Dig min hjälte

Nu var det längesen vi skrev något! Här lunkar det på och vi tar fortfarande dagen som den kommer.
Det är verkligen upp och ner varannan dag skulle man kunna säga.
Det går verkligen inte att få in tanken att Timpa är borta,känns fortfarande som han är bortrest tillfälligt.
När dom jobbiga tankarna smyger sig på blir allting helt tomt! man blir apatisk och orkeslös och det händer tyvärr rätt ofta.
Fan vad tungt allt är egentligen!!! allt rullar på för alla andra men för oss står det still. Visst, man har tagit sig vidare nåt steg men hamnar allt för ofta i bubblan igen.
Johan mår inte heller nå vidare, det kan man lätt se. Han pratar hela tiden om Tim och pratar med honom när han är själv i rummet.
Svårt är det och man gör sitt bästa för att härda ut.
Önskar att det gick att skriva lite mer positivt men man är inte där för fem öre tyvärr!
Önskar er alla en trevlig helg så hörs vi igen. 

Älskade gubben, grattis på 13 års dagen. Vi saknar dig oändligt.
Puss o Kram
Mamma Pappa och Johan




Hej Timpa min älskade storebror, jag har älskat dig enda sen Du dog. Kram Johan Här har jag ritat en teckning till Dig.Jag saknar Dig jätte mycket Tim.

Jag har haft sån ångest inför den här månaden o dagen D. Månaden då Tim fyller eller skulle ha fyllt 13 år.       Min kille skulle blivit en busig tonåring, skaffat moppe mm. Ja moppe från 15 år såklart.

 Morgondagen kommer att vara tung o spegla så många fina minnen. Jag kan inte i ord beskriva den känslan jag har, saknaden i kropp o själ. Bara att det gör så förbaskat ont. Vi ska iallafall fira vår prins med hans favorit tårta, maräng med dajm tårtan.
Sen blir det en sväng till graven där jag inte har varit på länge. Hoppas att den mesta snön har försvunnit så man ser korset. Har köpt en fin vit lykta som jag ska sätta upp.
Johan ville åka till graven i måndags då Tim hade namnsdag, Christoffer. Han saknar och pratar om Tim vartenda dag. Ibland hör jag honom sitta o prata själv med Tim i sitt rum. Så otroligt fint o gulligt. Min älskade Johan.
Klockan 12.01 i morgon den 19 mars för 13 år sedan föddes vår förstfödde efterlängtade son, Tim Christoffer Ahlgren. Du saknas oss.

Våren 2009 Johan kramar om Tim <3

Ja vi hankar vidare i vardagen! tungt så klart och lite extra jobbigt då Johan fortfarande inte får stödja på högerbenet!
Om en och en halv vecka ska vi ju tillbaka och ändra från gips till plast. Det kommer bli bra mycket lättare istället för betongklumpen han har nu.
Idag var Johan i skolan för första gången på 3 veckor som var uppskattat. Där rullande han omkring med sin lilla rullstol som han har nu. Fy bubblan för rullstol i detta väder, går ju inte o ta sig fram. Annars mår Johan rätt okej just nu.

Jag har inte varit vid graven på 3 långa veckor, vill så gärna åka dit o få undan lite snö o tända lite ljus. Janne var där igår o skottade bort lite snö, och idag var Lina SW där o satte dit ljus. Tack gumman, det betyder så mycket.

Om precis en vecka får vi besök av Lotta o henens dotter, något jag verkligen ser fram emot, även fast hon mestadels kommer att göra sittningar(readings) när hon är här ;). Vi fick kontakt genom Aftonbladet när Tim var med där i oktober 2008 sen dess har vi en nära kontakt. En underbar kvinna som hjälpt oss mer än hon anar.

Annars händer det inte så mycket , är ju liksom fast här hemma med gipsade Johan.
Kom gärna över på en spontan fika om du har vägarna förbi!

Kram Kram



Mina favorit killar 2003

Nu sitter man här en Lördag och undrar fortfarande vad som hände? Det är så jäkla tungt och allt i livet har verkligen bleknat.
Vi gör verkligen allt vi kan för att få det att flyta men som sagt! Tim är på näthinnan konstant hela dagarna och det går att hantera ibland och ibland inte.
Det är som jag skrev,vad var det som hände? Man var så upptagen med allt annat runt omkring under Tims sjukdomsperiod så man glömde att stanna upp och tänka! nu är det så jäkla tomt på nåt sätt och svårt att hitta glädje och inspiration.
Johans benbrott rev också upp gamla minnen igen för vi åkte ju in till samma gamla sjukhus igen och dessutom första gången sen vi var där med Tim.
Det kommer ta tid innan man blir någorlunda återställd det har man förstått,men under tiden är det så jävla kämpigt!

Ja då var det dax igen då, Familjen Ahlgrens otur fortsätter!!!

Johan åkte skridskor på gympan igår o föll så illa att ambulans fick hämta honom.Janne åkte med Johan i ambulansen. Han skrek hjärtskärande o röntgades.Bilderna visade att han hade brytit benet, en spiralfraktur på smalbenet. När jag fick detta besked hade jag precis kommit ut från min sjukgymnast på Huddinge sjukhus, alltså helt fel sida av stan! PANIK! Fick total blackout, måste ringa NÅN, måste komma till ALB fort men vad gör jag..jo går o går utmed bilvägen. Ringer de närmsta för att lugna ner mig o ta mig samman, Anders kommer o hämtar mig tack o lov, o vi åker raka vägen till akuten. Jag kan höra Johan på långa väger, han skriker av smärta. De ska försöka få av hans favorit overall, den som ser ut som en "jobbarman" så den fick de inte klippa upp däremot fick de klippa upp jeansen. Min lilla kille, att se hoom ha så ont, en sån smärta utan att jag kan göra nåt åt det. Ahhh fy tusan. Sen kom damen in som skulle gipsa Johans ben, en råbarkad finska som sa åt Johan att han skulle sluta skrika o ligga still när de skulle dra ut benet rakt. Gipset på plats o Johan är lika ledsen o förtvivlad säger damen, nu KAN du inte ha ont nu har du gips!! Som om jag sätter på ett plåster på ett sår tar det bort all värk!!!! Ahhh man blir så trött på vårdpersonal ibland. Hon borde inte jobba med barn , näe inte med folk över huvud taget! Hemresan var inte den enklaste, vi skulle få in/ur Johan i baksätet, nåt jag inte rekomenderar nån som brytit benet. Väl hemma fick han alvedon o voltaren vart 4e timme. När klockan blivit 04 så ringde vi akuten o sa att tårna hade svullnat o de tyckte vi skulle komma in igen. Ambulanspersonal på plats, samma tjejer som hämtade Johan på dagen kom o kollade upp o de sa att det antagligen var räddsla, stress och självklart värk som gjorde att han inte kunde slappna av o somna. De satt o pratade med honom ett tag medans jag satt o klappde hans mage DÅ somnade han. Älskade Johan.
Vilken pärs gårdagen var!
(Bilder finns på facebook både hos mig o Janne)
Idag har han mått så mycket bättre, inte alls lika ont men självklart ont.  Han har legat i sängen o tittat på film o spelat xbox o ätit massor av pannkakor. I nuläget kollar han på myrmobbaren.
Fortsättning följer...
Kram på er.

Johan eller ska man säga Johanna? ;)



Johan firar Lucia i 6-årsgruppen



Vy från köksfönstet en kall men vacker morgon.



Johan valde själv kläder på julafton, o det blev skjorta,slips och väst. Så fin!



Julafton 2009, vi äter Tims favoritbullar - lussekatter.



Ljuset i mörkret - Tim <3



Fina Yvonne bjöd på julmiddag på juldagen. Tack gumman.



Linnea lekte med kameran.






Fina underbara Linnea



Solnedgång i januari



Äntligen fick Linnea tyst på Janne ;)  Coolt kort.



Älskade älskade Tim Dec 2007
Saknar dig så mycket.

Att avsluta året UTAN TIM ÄR SÅ OVERKLIGT! Jag tror att han ska dyka upp här när som  helst, att inte få se hur han ser ut, växa skratta eller få krama honom gör mig helt galen. Livet är inte som förut, är inte lika glad, iofs vem har varit glad så där som man brukade vara usch o fy säger jag bara.. idag kommer det bli mkt osammanhängande, vill bara få ut mig lite...
Var på graven med Linnea innan  hon åkte iväg, det var tungt men med medicinen i kroppen tar det bort topparna på alla känslor så jag lyckades hålla mig gråtfri. Trots att jag ville gråta! Skumt.
Hela familjen var vid graven på julafton o tände ljus o vi åt alla lussebullar som Tim älskar. Vi la även en liten bulle där. Den låg helt orörd när jag o Nea var där, trodde att fåglarna skulle ha ätit upp den.
Är så glad att vi har Linnea som kommer upp till oss o förgyller vardagen för oss. Hon är vår prinsessa. Johan saknar henne så mycket nu när hon har åkt hem igen, han var tvungen o ringa henne i morse gråtandes bara för att höra hennes röst. Gulle.Dagarna rullar på, det har gått 8 månader nu o det känns så länge sedan jag fick ha min älskade son i mina armar, hur ska jag/vi klara ett helt liv utan honom? Man tänker ofta på hur man tar sig igenom vardagen? det är knappt så jag förstår det själv. Problem har ju alltid funnits och finns fortfarande men det här är ju så jäkla fel som det kan bli!!
Som ni märker så skriver vi ju inte så ofta länge och det beror ju på att det påminner mycket om den jobbiga tiden då vi var inne här  oftare! Vi är väldigt rädda att förlora alla er som stöttat oss på sidan,vi ska försöka att skriva lite mer. 
 
Kram från AK & Janne

Måste bara lägga in denna fantastiska teckning Johan gjorde igår. Det är ett flygplan.. för er som inte ser. Jag har lagt in det åt fel håll oxå men vrid lite försiktigt på huvudet så ;). Visst är den detaljerad.

Johan har varit hemma i en vecka från skolan nu, förra veckan var han halvhängig o i lördags bröt det äntligen ut, han fick samma symtom som jag hade i veckan. Trött ont i kroppen, feber/frossa attacker, huvudvärk o lite hosta. Men det var över på 48 tim. Idag är han i skolan igen. Det går verkligen inte nåt vidare o få honom isäng om kvällarna. Alltid samma tjafs, han lyssnar inte, vågar inte sova i sitt rum, lovar att han ska sova o sen kommer hn upp trippandes gång på gång. Vi brukar börja runt 20 o det kan ta så lång tid att klockan hinner bli 01!!!!  Orkar inte mer!!!! Någon som känner sig manad o få in sova rutiner? För vi pallar inte.


Jag blir inte av med min urinvägsinfektion heller. Är inne på min andra penicillinkur o den tar inte heller, funderar på om det är en njursten som bråkar??? Svider som tusan iaf. Grrrrr

Imorse vaknade jag av att jag storgrät, tårarna bara forsade nerför kinderna. Jag drömde såklart om Tim.  Att han var borta, även där.Inte ens i drömmanra kan han få vara... är det så mkt begärt va... AHHHHHHHH jag vet inte hur mycket en människa ska orka men nu FAN är det nog!! Jag saknar honom så otroligt mycket.
Sen har vi det här med julen, fyyy fabian för den. har ingen som helst lust o fira men det måste vi såklart för Johans skull. Har ingen julkänsla what so ever. Hur ska vi kunna FIRA utan Tim??? Vet att vi måste men svårt svårt.  Var ute o letade efter klappar till Johan o allt jag hittade var bara till Tim, åh de här byxorna skulle passa perfekt till Tim, den här..osv... Till alla föräldrar som förlorat sitt barn, vilket helvete vi går igenom!! Varför?

Min lille gubbe, vad jag saknar dig hjärtat. Idag är det en sån där dag som är extra jobbig. När allt bara rasar, tårarna rinner o magen knyter sig. Tanken på dig gör mig så varm men sååå så ledsen. Vill ha dig hos mig, känna dina mjuka händer i min, dra fingrarna genom ditt hår. Åhh fy vad det gör ont. Om jag bara kunde få vara hos dig istället. Min älskade son, mitt allt. Vi saknar dig så.

Oj nu blev det lite mer än vad jag hade tänkt mig, hade bara tänkt lägga ut bilden.
Kram på er där ute o tack för era kommentarer, it means a lot.

Glöm inte o tända ljusen för alla cancerdrabbade barn ikväll.

Kärlek
-A-

PS)
Bilderna som vi lagt in är tagna med en Nikon D40/D90 samt Canon Eos... Neas kamera.

Ja vad har hänt sen förra gången? Det har gått förkylning hos oss som överallt verkar det som!
Johan har varit hemma sen i onsdags och AK har varit hängig likaså med urinvägsinfektion och vad doktorn kläckte ur sig, en misstänkt svininfluensa? hmm!! får se om hon kommer på bättringsvägen det är så jäkla segdraget.
Det värsta just nu är ändå att Johan mår sämre(psykiskt),det märks så tydligt,han kaxar o bråkar och man orkar knappt med det tyvärr!
Hela grejen är bara ett stort rop på hjälp såklart men det är ändå smärtsamt i denna situation att höra att han lika gärna kunde ligga död i sin säng och att vi inte älskar honom för att i nästa stund få höra att man är dum i huvet och inte fattar nånting?
I normala fall hade man säkert bara sagt åt honom att rycka upp sig o skärpa sig men allt blir så förstärkt just nu....Suck!!
Känns som man lätt skulle vinna sm i trötthet också fan vad trött man är? konstant dygnet runt.
Tankarna kretsar hela hela tiden på Tim!!! det är så jävla längesen man såg honom nu så fruktansvärt jobbigt och overkligt fortfarande.
Svårt att känna nån glädje överhuvudtaget.
Låter riktigt positivt va?? ja!! man önskar att det kunde låta lite mer så,men tyvärr så ser inte  verkligheten ut.